Viktigt att veta målet med vården

Hur kan man tydliggöra och tala om sjukvårdens mål om god hälsa i den dagliga vården av patienter med bipolär sjukdom? Det undrade Anton Rubenson, sjuksköterska vid Norra Stockholms psykiatri och Martin Salzmann-Eriksson, forskare vid Gävle universitet.

I en artikel som publicerats i Scandinavian Journal of Caring Sciences, beskriver Anton och Martin tre kompletterande perspektiv som kan göra det tydligare.

– Det är viktigt att känna till vad som eftersträvas med vården och hur verktygen bidrar till att man når dit. Jag hoppas att artikeln kan bidra till att öka förståelsen för vikten av att arbeta nära patienterna, enligt deras egna förutsättningar, önskningar och mål, berättar Anton.

– Enligt HSL, Hälso- och sjukvårdslagen, är sjukvårdens mål god hälsa, säger Anton. Men eftersom det oftast inte är uttalat i det dagliga patientarbetet funderade jag på vad begreppet betyder.

– När man diskuterar begreppet god hälsa i en arbetsgrupp blir det tydligt att det finns olika uppfattningar om vad man vill uppnå. En del strävar efter sjukdomsinsikt medan andra vill att patienten ska må bra, ha möjlighet att arbeta, sköta sina relationer och liknande. Andra uppfattar det som frihet från symtom eller att patienten ska kunna skrivas ut från avdelningen. Personalens otydlighet om målet med vården gör att insatserna inte samordnas på ett effektivt sätt, förklarar Anton.

– När min avdelning började strukturera omvårdnaden utifrån NANDA-diagnoser undersökte jag vad som stod om god hälsa. Men i NANDA fann jag ingen övergripande tanke eller tydlig definition av hälsobegreppet, säger Anton. Istället analyserade jag vårdplanerna för bipolär sjukdom i SLSOs psykiatristöd, som baseras på NANDA-diagnoser.

Tre perspektiv kompletterar NANDA

Tillsammans med Martin Salzmann-Eriksson har Antons analys resulterat i fler sätt att arbeta med patienternas hälsa. Tre övergripande perspektiv kompletterar begreppet God hälsa inom vården; Hälsa som styrkor, Hälsa som tillfredsställelse och Hälsa som beteende och funktion.

Vid de två första perspektiven – Hälsa som styrkor och Hälsa som tillfredsställelse – görs en bedömning enligt en holistisk syn på hälsa. Det betyder att patientens förmågor och utfallet av förmågorna ställs i relation till individuella mål.

Bedömningar enligt Hälsa som beteende och funktion baseras på mer generella antagande om människan, inte individens egna mål. Det är en stark koppling till normalitetsbegreppet, vilket knyter an till den naturvetenskapliga traditionen. Att bedöma patienten utifrån ett perspektiv av normalitet kan tyckas lite överraskande i ett verktyg för vårdvetenskap som vanligtvis betonar det orimliga i att arbeta hälsofrämjande baserat på normalitet.

Läs artikeln om NANDA

Vad är NANDA?

NANDA-i är ett strukturerat och evidensbaserat sätt att dokumentera omvårdnad med syftet att skapa rätt och jämlik vård. NANDA-i ingår i de regionala vårdprogrammen och ger vägledning för hur vi bäst vårdar patienten samt instruktioner om hur vi ska dokumentera omvårdnaden.

Publicerad 2019-10-18